Inspiration

”Kompetensen hos tränarna är avgörande”

Göran (PG) Fahlström, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, är den ende i Sverige som doktorerat på coaching inom idrott.

– Jag brukar säga att jag är en blandras. Det ena benet har jag i idrotten, bland annat som tränare på alla nivåer inom badminton sedan 40 år tillbaka. Det andra benet har jag i akademin där jag har varit verksam sedan 70-talet, säger han.

Sedan 2003 har PG:s akademiska bas funnits på Linnéuniversitet i Växjö. Dessförinnan var han verksam vid Umeå universitet.

 

– I starten av min forskning var jag inriktad på coaching eftersom det då var inne med mentala aspekter och sådant, men de senaste tio åren har det handlat mer om talang och talangutveckling, goda idrottsmiljöer och så vidare. Många av uppdragen har kommit från Riksidrottsförbundet (RF), som jag skrivit flera rapporter för, säger PG, som menar att det har varit ett bra sätt att få ut sin forskning.

En av dessa rapporter är Idrottens tränarutbildningar – kartläggning och analys: Huvudrapport, som han genomfört tillsammans med kollegan Mats Glemne. Deras uppdrag var att se över olika aspekter av de utbildningar som RF och SISU står för. De träffade representanter från cirka 25 specialidrottsförbund och ett tiotal distrikt.

– Det var fantastiskt spännande och visade bland annat hur väsensskilda villkoren är för olika idrotter. Det går inte att prata om den svenska idrotten i singular. Idrotten är otroligt heterogen och skillnaderna kan vara avsevärda. En del idrotter har egna utbildningsresurser, medan andra är helt beroende av RF och SISU eftersom de inte har resurser att ta fram material själva. Därför är det viktigt att det finns bra gränsöverskridande utbildningsmaterial, vilket de stora idrotterna också kan ha nytta av.

I rapporten drar de också slutsatsen att utbildningsprogrammet måste vara väldigt flexibelt i tillgänglighet. En lösning är så kallad blended learning, där webbaserad utbildning blandas med fysiska träffar.

– På så sätt kan man nå många fler. Alla kan inte lägga en långhelg på en kurs. Och då kan man också nå föräldrar som kanske inte har egen idrottsbakgrund men som kan bli tränare. Det måste vara lätt att komma in i idrotten.

I det nya tränarmaterialet Idrottens ledarskap har PG tillsammans med tre kollegor skrivit två kapitel. Det ena handlar om ledarskap och det andra om lärande. Ambitionen är att förmedla ett innehåll som är ”vid fronten”, en modern kunskap som håller.

– Ledarskap är ett klassiskt och centralt idrottsämne. Det går inte att prata om idrott utan att prata om ledare och coacher. Det handlar om ledarskapets grundprinciper. Tanken är att man ska kunna använda de modeller som finns och att innehållet ska vara tillämpbart. Vi ger inspel men vill också väcka läsarnas frågor. Det är en sak att kunna ledarteorier – en annan att vara en bra ledare själv. Vi vill få dem att läsa, fundera och själva hitta ett sätt att vara. Det går inte att säga så här blir du en bra ledare, det måste man fundera ut själv.

PG:s egen ”coachingresa” har varvats av både teori och praktik.

– Som ledare gör man en resa. Om jag tittar på det arbete jag själv gjorde för många år sedan hade jag inte gett mig godkänt nu. Det viktigaste är att vara självreflekterande och lära av sina erfarenheter. En erfarenhet för mig har varit att våga släppa på prestigen. Jag brukar säga att man lär sig så länge man har elever, man blir aldrig färdig utan upptäcker nytt hela tiden. För min del har det varit jättevärdefullt att vara verksam i både idrotten och akademin.

Om du jämför tränarnas kompetens under de år du varit verksam, är tränarna generellt sätt bättre idag?

– Idag lägger man ofta för mycket vikt vid det fysiska utförandet i yngre åldrar. Det blir väldigt fort matchanalyser. När barnen är 10 – 11 år måste man ta hänsyn till att de har helt olika förutsättningar. Man måste förstå att det är människor man tränar och då behöver man både idrottslig och pedagogisk kunskap. Det tycker jag vi pratar för lite om vid utbildningar. Här måste specialidrottsförbunden visa att ledarskapsutbildning är lika viktig som tränarutbildning.

Hur skulle du beskriva en bra tränare?

– Det är en person med idrottslig och pedagogisk kompetens. Självklart måste jag som ledare kunna min idrott, men jag måste också ha kunskap i hur jag ska organisera träning. Hur jag ska tänka kring storlek, ålder, könssammansättning och så vidare. Jag ska försöka skapa ett klimat där idrottarna lär sig. Och kunna testa att misslyckas, vilket inte betyder att misslyckas, utan att vara lyhörd och flexibel. Det gäller att ha ett reflekterande förhållningsätt och kunna ompröva det man gör. Kompetensen hos tränarna är helt avgörande för svensk idrott och därför är det viktigt att de känner sig fortbildade, avslutar PG Fahlström.

 

Läs mer och beställ Idrottens ledarskap

”Många vägar till toppen”

Foto: Alice Johansson

Sedan 2012 har Kristian Persson och Peter Svensson sökt världen över efter ”nycklarna till framgång”. Resultatet av sina efterforskningar presenterar de i boken Skapa talang 2.0.

– Vårt mål var att ta reda på vilka nycklarna var för att maximera utveckling och bli riktigt, riktigt bra utifrån sina egna förutsättningar. Men också att hjälpa tränare så att de kan hitta balansen mellan att träna rätt och att göra det på ett sunt sätt, förklarar Peter.

– Vi vill att man ska bli bra, men också må bra. I grunden ligger också ett riktigt stort intresse för att söka svaret på frågan vem som kan bli riktigt bra. Är framgång bara något för dem som fötts med det eller går det att träna sig till det, fyller Kristian i.

– En drivkraft för att utveckla svensk idrott bygger på mina egna erfarenheter som förälder till idrottande barn. När min äldsta dotter var sju år fick hon inte längre spela med killarnas fotbollslag eftersom en föräldratränare hade bestämt det. Jag har också sett barn i tioårsåldern bli bortselekterade i lagsporter. Detta kan inte vara rätt sätt att tänka. Själv kommer jag från judo där killar och tjejer tränar tillsammans på alla nivåer i alla åldrar, säger Peter.

Efter fyra år var första boken Skapa talang (utgiven 2016) klar. De var nöjda med budskapet i stort men kände samtidigt att de hade mycket mer att utveckla och uppdatera. I boken Skapa talang 2.0 har de uppdaterat det mesta med mer forskningsrön, över 100 praktiska råd, förklaringar av teorier, exempel, intervjuer och en hel del annat.

Till deras glädje fick den första boken ett positivt mottagande på många fronter. Idrotten var språngbrädan, men även lärare, skolor, militär och polis visade intresse. Det ledde till att Kristian fick förfrågningar om föreläsningar och utbildningar från mängder av idrotter, företag, om medverkan i morgonsoffor, poddar och annat.

– Vi var inte riktigt beredda på det utan tänkte mer att nu skriver vi ihop våra idéer och så trodde vi var klara. Men det var vi inte, säger Kristian. Därför fick det bli en 2.0-version. – Man kan jämföra med Iphone 1 och nu Iphone 4 eller 5. Forskningsmässigt har vi gått igenom mycket mer forskning – och ny forskning. Vi har grävt djupare och noggrannare. Vi har också intervjuat nya viktiga personer, till exempel många tränare som vi tror är kompetenta och har mycket i bagaget, menar Peter.

– Vi har också samlat in feedback från 100-tals läsare, idrottsförbund med flera – både genom enkäter och genom att prata med dem. Vi frågade vad de ville att vi skulle skriva om. Det var en process som pågick i 18 månader, förklarar Kristian.

Idrotten har valt att inte prata så mycket om talanger. Hur har ni tänk kring att bokens titel är just Skapa talang? 

– Vi ville utmana och skapa debatt för att svensk idrott ska utvecklas. För att få till utveckling är två av nycklarna att utmana och ifrågasätta, säger Peter.

– Tidigare pratade man om talang som något man hade eller inte. Vi vill lägga till att det är något man kan skapa. När vi tittar på forskningen visar den att den går att skapa om man gör det långsiktigt. Det handlar om fokus och vad du sätter dina glasögon på. Det handlar om att träna stenhårt och träna rätt. Vad är ditt mantra? Letar du talanger eller skapar du dem, säger Kristian och fortsätter:

– Visst, som sportchef eller klubbtränare kan det vara jobbigt att behöva titta på sin egen träning och tänka om. Så var det för oss också. Vi hade gjort fel, men vi vågade uppdatera oss. Det är något vi fortfarande behöver göra. Idrotten måste titta på alla områden och se hur snabbt utvecklingen går och förstå nycklarna varför vissa saker – som till exempel TV-spel – är så attraktiva.

Är det något under resans gång som har överraskat er? 

– När man pratar med framgångsrika aktiva så blir det väldigt tydligt varför de har blivit så bra som de blivit. De har jobbat med rätt byggstenar från det de var små. De har jobbat stenhårt och tränat rätt. De har skapat den person de är idag. De prickar in mycket av det vi har skrivit om, säger Kristian.

Peter fyller i:
– De har tränat hårt, rätt och haft en oerhörd passion. Miljön har varit gynnsam. Det är samma sak även om det är olika idrotter. Sedan finns det många vägar, inte en väg till toppen. Barn och ungdomar
är oftast lustfyllda och där har vuxna, tränare och ledare ett ansvar att låta det vara så. Att låta lusten styra. Lek mycket, träna hårt – fast med lust. Det är lätt att döda lusten som tränare.

 

Läs mer och beställ Talang 2.0 (endast för medlemmar)

Teknikmaterial fyller kunskapslucka

Det finns egentligen ingen optimal teknik för någon idrott. Snarare handlar det om att lära sig att analysera tekniker och rörelser och utifrån resultaten instruera idrottaren. I det nya materialet Bättre idrottsteknik – genom analys och träning presenterar Daniel Jansson, universitetsadjunkt i idrottsmedicin på Umeå universitet och Alexander Ovendal, högskoleadjunkt i idrottsvetenskap på GIH grunderna i teknikträning.

Daniel och Alexander är båda flitigt anlitade föreläsare i ämnen som träningslära och fysiologi. De har båda varit aktiva och tränare i sina idrotter – Alexander i squash och Daniel i fotboll. Deras vägar korsades när båda var verksamma på GIH i Stockholm.

– Med det här materialet har vi velat ta fram en generell manual i teknikanalys som kan ligga till grund för teknikträning. Vi har velat fylla en kunskapslucka på det här området eftersom det inte finns så mycket material om teknikträning och hur man gör en teknikanalys, säger Daniel Jansson.

Vad innefattas i begreppet teknik?
– Ofta definieras teknik i termer som ”hur man bör utföra en rörelse.” Teknik kan definieras som en specifik idrottsfärdighet eller hur en idrottare löser en given rörelseuppgift. Den ser olika ut beroende vilken typ av idrottsrörelse man gör, förklarar Daniel Jansson, som menar att teknik är ett ganska luddigt begrepp.

– I styrkeidrotter handlar teknik till exempel om hur man utför en knäböj. Vad är nyckelvariablerna? Där finns det vissa delar man är överens om, att man vill ha en neutral rygg, att fötterna ska peka åt samma håll och så vidare. Men sedan får man själv utifrån egna förutsättningar anpassa tekniken så den passar.

I häftet beskrivs de teoretiska och praktiska grunderna för att kunna genomföra en teknikanalys. Det innehåller också ett antal förslag och modeller på hur idrottaren kan träna upp sin teknik.

– Många tränare har en visuell bild av vad som är den optimala tekniken, men det räcker inte att titta på en match eller tävling utan man måste ha ett systematiskt tillvägagångssätt när man gör observationen.

Det handlar om att organisera tillvägagångssättet innan man gör analysen. Hur långt ifrån ska jag stå, behöver jag flera kameror, flera tränare som observerar och så vidare, säger Daniel Jansson och ger ett exempel.

– I längdhopp som består av tre olika faser måste man för att få en god överblick över alla faserna titta på varje delmoment separat. Vill man observera alla tre delar så behövs det kanske tre kameror eller tre tränare.

Hur ser du på tränares kunskaper generellt på det här området?
– Alla är överens om att det är en viktig variabel och det läggs mycket tid på teknikträning. Det finns tränare som är skickliga, men ofta har man ingen strategi för hur man jobbar med processen. Det finns mycket kvar att jobba med när det gäller analyser.

Daniel Jansson menar att den teknologiska utvecklingen är till stor hjälp idag.
– För 20 år sedan gick det att göra avancerade analyser med filmkamera, men det var dyrt och svårt. Nu kan vi använda smartphones och gratis programvaror som enkla appar. Det går att göra mycket med små medel och det finns ett stort intresse bland tränare.

Det räcker dock inte bara med att filma förklarar Daniel.
– Nästa steg handlar om hur man lär ut och ger feedback. Det är den stora utmaningen. Många upplever att det är svårt att veta vad de ska titta efter och där hoppas vi att materialet ska kunna bidra en del.

I en internationell jämförelse konstaterar Daniel Jansson att vi i Sverige fortfarande har en del att lära. Bland annat av England, USA och Tyskland som har kommit längre på vissa områden. Länder som många svenska spelare söker sig till för att utvecklas.

– Ajax fotbollsklubb har jobbat många år med löpteknik för spelare. Likaså FC Barcelona, som har medicinsk personal som har hand om analyserna. Där kan de till exempel se om man behöver en särskild träning kopplat till vilken hållning man har.

Kan du ge några råd till tränare och aktiva hur de kan väva in tekniken i träningen?
– Inom bollidrotter finns det mycket att göra när det gäller individualiserande av träningen. Uppvärmningen och teknikträning sker oftast i helgrupp och alla gör samma sak. För vissa kan en övning vara för enkel och för andra kan den vara för svår.

Alla aktiva måste stimuleras med någon typ av utmaning för att utvecklas. En variant kan vara att positionsanpassa och dela upp spelarna i små grupper under samma träningstid.

Basfakta om teknikträning
Att ha en bra teknik är ofta en förutsättning för att lyckas i sin idrott. Dålig teknik är ofta ett hinder för att lyckas och är ibland svår att rätta till om den är automatiserad under lång tid. Det läggs ofta stor vikt vid teknikträning under ungdomsåren men även på seniornivå går det att utveckla tekniken hos den aktive.

 

Läs mer och beställ: Bättre idrottsteknik – genom analys och träning

Löparbok utan färdiga lösningar

öpEn komplett bok om löpning med fackligt djup och vetenskaplig förankring. Det har varit medeldistanslöparen och sjukgymnasten Eric Hagelins ambition med boken Löpning för motionär och elit.

– Många böcker om löpning riktar sig till nybörjare. Målgruppen för den här boken är snarare motions- och elitlöpare. Jag presenterar inga förslag på färdiga träningsprogram och åtgärdsupplägg, utan jag vill att läsaren själv ska förstå hur löpträning ska bedrivas och vilka åtgärder som bör vidtas för att bli en bättre löpare, säger han.

Enligt Eric är detta Sveriges mest omfattande faktabok om löpning – innehållsmässigt och vetenskapligt.
– Innehållet backas upp av närmare 200 vetenskapliga referenser som blandas med mina egna filosofier som baseras på mina kunskaper som löpare och sjukgymnast, förklarar han.

I boken behandlas allt ifrån fysiologi och träning till tävling, återhämtning och utrustning. Ett av bokens stora kapitel handlar om skador, symtom och rehabilitering. Även här lyfter Eric fram det vetenskapliga perspektivet.

– Det finns vetenskapligt dokumenterat hur man förebygger och behandlar de vanligaste skadorna löpare drabbas av. Det innebär såklart en stor fördel att få vara skadefri för ens egen prestationsutveckling – och gentemot sina tävlingskonkurrenter.

Hur skulle du sammanfatta de viktigaste råden för att hålla sig skadefri?
– Variation och progression är två nyckelord. Att variera både underlag att springa på och träningens innehåll i stort. Sedan handlar det om att stegra träningen rätt, ofta går det för snabbt.

Vad är viktigast att tänka när det gäller skor?
– Det finns ett helt kapitel i boken om material och utrustning och skorna är löparens viktigaste utrustning. Faktorer att ta hänsyn till vid köp av löparskor är vikt, modell, mellansulans styvhet, komfort och dämpning. En grov rekommendation är att man ska byta skor efter 100–150 mil och inte byta för mycket mellan olika märken när man hittat några man trivs med.

Hur viktigt är det att ”springa rätt”, att ha en bra teknik och ett bra löpsteg?
– Det finns lika många löpstilar som det finns löpare och det är svårt att säga vad som är rätt löpstil. Människan är skapt att springa och jag tror att folk överdriver vikten av att hitta rätt löpstil från början. För en maratonlöpare passar till exempelen teknik som inte passar lika bra för den som springer kortare distanser. Sedan finns det inre riskfaktorer, det vill säga att en viss typ av biomekaniskt beteende underlöpning som kan öka risken för vissa skador. Bäckentippning under markkontaktfasen och överpronation är exempel. Två huvudtyper av löpare presenteras i boken.

Har du själv ändrat din löpstil sedan du blev sjukgymnast?
– Nja, lättast är det att ändra löpstil i unga år, ju äldre man blir desto svårare är det. De enkla råden jag kan ge är att sträva efter att springa snyggt och avslappnat. Det vill säga en uppsträckt och stolt hållning med armarna pendlande nära kroppen.

Nu riktar sig inte den här boken i förstahand till nybörjare, men om du ändå skulle ge några råd till just nybörjare vad de ska tänka på när de börjar springa –hur lyder de?
– Skaffa bra skor att springa i. Börja försiktigt. Kör inte tuffa intervaller på hårt underlag utan börja med kortare distanspass på skonsamt underlag – undvik asfalt helt och hållet. Sedan är det viktigt med variation och rätt progression.

Hur lyder råden till motionären?
– Generella råd handlar om variation, progression och att eliminera eller minska ner riskfaktorer. Försök att identifiera prestationsbegränsade faktorer och rikta in träningen med fokus på dem. Hur det går till får du lära dig i boken. Lyckas du så blir träningen mycket effektiv och du får en märkbar skjuts prestationsmässigt.

Och till elitlöparen?
– Samma sak. Försök att identifiera de individuella prestationsbegränsade faktorerna och rikta in dig på dem. Med erfarenhet, reflektion och rätt kunskap är det inte så svårt, förklarar Eric Hagelin.

 

Läs mer om boken Löpning och beställ här.

Mätning och analys ökar spelförståelsen

Om det inte hade varit för tidigare hockeyproffset Nicklas Lidström så hade matematikern Carl Lindberg kanske aldrig skrivit boken Spela bättre med hjälp av analys och statistik.”Mitt intresse för att tillämpa statisk och analys inom idrott väcktes av Nicklas Lidström, vars idéer, modeller och tankar kring ishockey helt har format hur jag tänker idag kring idrott och spelintelligens”, skriver Carl i boken.

De första tankarna på att koppla ihop sina båda intressen – vetenskap och idrott – väcktes i samband med att Carl Lindberg började spela back i ett veteranhockeylag.
– Jag är ju van vid att det finns vetenskapliga grundtankar i det man gör och därför började jag prata med killar på hög nivå inom hockeyn hur de tänker kring sitt spel. Det de beskrev låg mest i linje med tankar om spelintelligens och som vetenskapsman kunde jag se att det fanns en massa idéer att utveckla. Det fanns mycket att göra med analys och statistik.

Carl började därför mera ingående studera Nicklas Lidströms matcher med Detroit Red Wings. Han förde statistik och studerade hur Nicklas spelade jämfört med andra.
– Nicklas spelade helt annorlunda än de andra och det gjorde mig nyfiken att ta reda på varför.

Tillsammans med Jan Lennartsson, även han matematiker men också före detta professionell handbollsspelare, fick de båda till en träff med Nicklas Lidström.
– Där kom vi, två matematiker från Chalmers och förklarade hur vi tänkte. Men Nicklas bekräftade att det var så han också hade tänkt. Han pratade i termer av statistik och sannolikhet.

Chalmers mest nedladdade
Mötet resulterade så småningom i en forskningsartikel ”Game intelligence in Team Sport”, i vilken Nicklas Lidströms analyser låg som grund. Artikeln blev Chalmers mest nedladdade artikel två åri rad.

– Det gjorde att jag tänkte att det vore kul om de här tankarna kunde få ännu mer spridning och det fick mig att skriva boken. Jag satt ju med verktygen och för mig är det ett självklart sätt att arbeta.

Enligt Carl Lindberg är de här metoderna fortfarande ett till stora delar outforskat område inom idrotten.
– Nivån av att använda statistik och analys är väldigt låg inom idrotten jämfört med övriga samhället. Idrotten ligger långt efter i att analysera sina egna data. Man är duktig på till exempel näringslära och fysiologi, men det finns nästan ingen vetenskaplig kunskapskropp kring det som faktiskt är fotboll, säger han.

Ökat intresse
Efter publiceringen av artikeln märkte Carl av ett ökat intresse från idrotten att använda analys och statisk. Han har själv varit ute och pratat i en del specialidrottsförbund och klubbar.

– Bekymret har varit att artikeln är avancerad och att det nästan krävs att man är matematiker för att kunna läsa den. Tanken är att det ska bli lättare med boken. Det handlar inte om några unika idéer utan bara om ett annat sätt att jobba och det är det jag vill lyfta in. Boken visar hur du kan arbeta med den vetenskapliga metoden för att utvecklas inom idrott. Jag vet inte än hur framgångsrikt det kommer att bli, men det har fungerat fantastiskt bra på alla andra områden. Det är helt enkelt detta arbetssätt som har byggt all vår välfärd de senaste 300 åren: datorer, mediciner, maskiner, etcetera.

Även om behovet av att använda analys och statistik är störst i lagidrotter, är metoderna tillämpbara även i individuella idrotter, menar Carl Lindberg.
– De individuella idrotterna är dock ofta lite längre fram, troligtvis på grund av att de idrotterna är mindre komplexa. En tennisspelare har färre saker att förhålla sig till än en fotbollsspelare i ett lag. Klyftan mellan vad man gör och kan göra med analys och statistik är störst i lagidrotter.

Om du ska sammanfatta, vad tycker du själv är de viktigaste slutsatserna i boken?
– Att det är en effektiv metod för att utvecklas. Att mäta är fundamentalt och det ökar förståelsen för spelet. Om du inte ens är överens om vad som hänt i en match – utan bara går på känsla – då blir det svårare att hitta svagheter och åtgärda dessa.

Vem vill/hoppas du ska läsa boken?
– Idrottsintresserade, spelare och tränare. Alla kan få inspiration, idéer och enkla verktyg för att analysera idrott på ett systematiskt sätt. Om man väl har köpt idén så har man alla möjligheter i världen. Då kan man fördjupa sig i annan litteratur.

 

Läs mer om boken och beställ.

”Allt jag gör spelar roll”

”En ledares enda ansvar är att leda utveckling av sig själv och de han eller hon leder. Allt gott kommer med utveckling.” ”Att jag förstår att allt jag gör och allt jag inte gör spelar roll och ger effekt både som ledare och medarbetare.” Det är några av budskapen som författarna till boken Utveckla ledarskapet – fakta, inspiration och reflektioner vill förmedla.

 

 

 

 

Foto: Bildbyrån

I boken ges fyra perspektiv på ledarskap. Det första kapitlet Att vara tränare – förutsättningar och lärande är skrivet av Susanne Meckbach, som i april disputerade med avhandlingen ”Mästarcoacherna”. Att bli, vara och utvecklas som tränare inom svensk elitfotboll.

Susanne är doktor i idrottsvetenskap med inriktning mot sportcoaching. Susanne beskriver hur ledarskapet blir allt mer komplext inom idrotten och hur tränare lär sig och kan arbeta med sitt eget lärande.

– När ledarskapet blir komplext behöver tränare mer utbildning och kunskap på områden som även ligger utanför den egna idrotten. Dessutom förekommer allt större krav på tränarna från omgivningen. I den här situationen blir tränarkollegorna betydelsefulla resurser för att de ska klara av att hantera en stressig och ofta komplex arbetssituation.

Tränarna kan använda sina medarbetare som goda resurser, dels i arbetet, dels i sin egen kompetensutveckling. Här är reflektionen ett ovärderligt verktyg, vilket har stor betydelse för tränarnas lärande att de reflekterar på egen hand, över vad de gör i arbetet och varför, men också tillsammans med sina tränarkollegor, säger hon.

Varför har du kommit att intressera dig för ledarskapsfrågor?
– Inom idrottsforskningen finns mycket forskning om de aktiva, medan tränare, framför allt på elitnivå, är en grupp som det inte har forskats speciellt mycket om. Samtidigt är tränare oerhört betydelsefulla för de aktiva och mer forskning behövs som stöd i deras kompetensutveckling.

Tränare behöver även få stöd i sitt arbete för att klara av alla utmaningar som de ställs inför. En början är att medvetandegöra tränarnas situation och att ge dem några nycklar som de kan använda i sitt dagliga arbete.

Det andra kapitlet ”Obekväma ledare utvecklar idrotten” är skrivet av Stefan Falk, som har arbetat i USA och Europa med frågor kring organisatorisk effektivitet och ledarskap sedan mitten av 1990-talet. Hans huvudfokus är att ge ledare kunskap och praktiska verktyg för att få ut full potential av sig själva och sina medarbetare eller idrottare. Så här formulerar Stefan huvudbudskapet i sitt kapitel:

– En ledares enda ansvar är att leda utveckling av sig själv och de han eller hon leder. Allt gott kommer med utveckling. Det stora problemet är att majoriteten ledare, oavsett om det är idrott eller affärsverksamhet, är alltför bristfälliga i att leva upp till det här huvudansvaret.

Detta leder också till att idrotten tappar i intresse bland barn och ungdomar, som alltför ofta utsätts för ledare och tränare som har noll förmåga och intresse av att vare sig utveckla sig själva eller sina idrottare.

I boken förklarar jag varför det är svårt att som ledare leda utveckling. Jag ger även praktiska principer och metoder för en ledare att börja resan mot att bli duktig på att leda utveckling, det vill säga att bli en obekväm ledare.

Varför har du kommit att intressera dig för de här frågorna?
– Ledare som är duktiga på att leda utveckling av sig själva och de människor de leder bidrar till en bättre värld. Det låter kanske fånigt men om man verkligen vet vilken karaktär och vilka värderingar människor som drivs av sin utveckling varje dag utvecklar är det ganska enkelt att förstå att det ligger till på exakt det här sättet.

Kapitel tre ”Ledarskap som skapar hög prestation över tid” är skrivet av Per-Olov ”Tjolle” Ström, tidigare elittränare och förbundskapten i handboll. Han är pedagog, utbildad på GIH med inriktning mot beteendevetenskap, och har bland annat studerat vad som är gemensamt hos de organisationer inom idrotten som är högpresterande, över tid.

Huvudbudskapet i Per-Olovs kapitel formulerar han så här:
– Förändring kan bara ske om individen och ledningen för organisationen verkligen säger kongruent ja till förändring. Att det är viktigt med träning i ledarskap kopplat till förändringen och en förståelse över vad som behöver göras i processen för att lyckas.

Det handlar om att skapa en förståelse för vikten av ett gemensamt förhållningssätt, att klara av utmaningen i att kommunicera så att alla accepterar förändringen samt förstår och kan handskas med tröghetsmomentet – det blir aldrig färdigt men bättre dag för dag.

Att det är avgörande att sortera upp vilka värderingar och beteenden som ska styra förhållningssättet så att det leder till ökad lönsamhet, ökad kundnöjdhet samt att det blir roligare att gå till och vara på arbetet. Och att jag förstår att allt jag gör och allt jag inte gör spelar roll och ger effekt både som ledare och medarbetare.

Varför har du intresserat dig för ledarskapsfrågor?
– Jag har varit oerhört intresserad av ledarskapsfrågor sedan jag var i 20-årsåldern. Då insåg jag hur viktigt ledarskapet var och vilken möjlighet till påverkan ledaren har för att människan ska må bra, prestera optimalt samt att nå resultat.

En fråga som speciellt intresserat mig är, finns det gemensamma faktorer hos de ledare som lyckas och hos de som inte lyckas? Jag menar att jag har hittat dessa framgångsfaktorer och de försöker jag beskriva i boken.

Det fjärde kapitlet Hållbart ledarskap ur ett tränar- och coachperspektiv är skrivet av Marte Bentzen och Göran Kenttä. Marte Bentzen skrev sin doktorsavhandling inom idrottspsykologi med titeln ”The burnout process among highperformance sport coaches”.

Hon arbetar idag som forskare vid Norges Idrottshögskolas enhet för coaching och psykologi. Göran Kenttä skrev sin doktorsavhandling inom psykologi med titeln ”Overtraining, staleness, and burnout in sports”. Han är fil.dr i psykologi, forskar och undervisar vid GIH, Stockholm, inom ämnesområdet idrottspsykologi. Marte Bentzen sammanfattar huvudbudskapet i deras kapitel:

– Det viktigaste för mig har varit att beskriva och diskutera den spännande och utmanande balansgången som det innebär att säkerställa att tränaren faktiskt tar hand om sin egen hälsa, trots att det i hög grad bara är kortsiktiga prestationer som räknas inom elitidrotten. Vi utgår nämligen från det förenklade antagandet att en coach som mår bra sannolikt är mer framgångsrik och långlivad i jämförelse med en coach som mår dåligt.

Elitidrotten är på många sätt en extrem och mycket intressant arbetsarena att forska på – med höga krav, hög konkurrens och starka drivkrafter både hos den enskilde deltagaren och i organisationer.

Elitidrotten strävar efter ultimata prestationer och framgång – och dessa kommer inte av sig själv. De kommer av hårt arbete, hög grad av entusiasm och höga förväntningar – som inte alltid betyder att mänskliga resurser används med hänsyn utifrån ett hållbart perspektiv. Detta är spänningsfält som är intressanta att titta närmare på, säger hon.

Så här förklarar Göran Kenttä sitt intresse för ämnet:
– Jag har tyvärr på nära håll sett hur många kompetenta och erfarna tränare och ledare upplevt utmattningsrelaterad problematik. Uppmärksamheten, insatserna och stödsystemen som finns inom elitidrotten fokuserar i stor utsträckning på idrottarnas hälsa och prestationer, vilket gör att tränarnas och ledarnas hälsa ofta kommer i skymundan.

Jag tror att en ökad uppmärksamhet på tränaren och ledarens hälsa kan resultera i att elitidrotten totalt sätt utvecklas till en mer hållbar miljö.

Läs mer och beställ: Utveckla ledarskapet– fakta, inspiration och reflektioner

Lagbyggande inget kvick fix

– Lagbyggande är en långsiktig process och inget kvick fix. Som tränare är det viktigt att veta vilka metoder som har stöd i forskningen och utifrån det kunna omvandla teori till praktik.

Det säger Magnus Lindwall, en av författarna till boken Världens bästa lag som kommit ut i nyupplaga.

Sedan förstaupplagan av boken kom ut 2002 har det enligt Magnus Lindwall inte kommit fram några revolutionerande nya rön som gör den gamla boken inaktuell.

– Men nu har vi mer forskning inom fler områden. Man kan beskriva det som ett gigantiskt pussel där färre bitar låg på rätt sida 2002. Nu har fler fält fyllts ut och mönstren blivit tydligare.

Uppdaterat ledarskapskapitel
I den nya upplagan har några nya delar lagts till, bland annat motivation och ett nytt kapitel om det vetenskapliga studiet av gruppen. Ämnet kommunikation har stärkts upp, liksom attributioner, det vill säga hur man förklarar med- och motgångar. I kapitlet om gruppens effektivitet har nya modeller kommit till. Dessutom har ledarskapskapitlet uppdaterats, utvecklats och stärkts upp av Pär Rylander (vars forskning handlar just om ledarskap inom idrott) som är ny författare till boken.

– Vår ledstjärna har varit att inte bara mata på med forskningsresultat utan koppla ihop teori och praktik. Tanken är att boken ska vara en sorts konsumentupplysning till tränarna på fältet så att de kan föra in kunskaperna i sin vardag. Boken vänder sig dock inte bara till tränare utan även till aktiva själva, till andra yrkesgrupper som jobbar runt lag (till exempel idrottsjournalister och ”experter” imedia), samt till en intresserad idrottsintresserad allmänhet.

Magnus Lindwall är professor i idrottsvetenskap med inriktning mot idrottspsykologi vid Göteborgs universitet. Medförfattare till boken är Urban Johnsson, professor i idrottspsykologi vid Halmstad högskola och Pär Rylander, fil dr. i idrottsvetenskap, lärare och forskare vid Göteborgs universitet.

Magnus Lindwall menar att ämnet gruppdynamik är intressant för de flesta som håller på med idrott – såväl inom lagidrotter som individuella idrotter.

– Gruppdynamik är en stor del av idrotten och det berör i princip alla. På såväl den yttersta toppnivån till lägre divisioner är gruppdynamik ofta väldigt avgörande, oavsett vilket lag det handlar om. Och även i idrotter där man tävlar individuellt men tränar i grupp – som till exempel friidrott, skidor eller tennis – har man nytta av den här kunskapen.

Långsiktig framgång
Att prestation i lag handlar om mycket mer än att bara skaffa de bästa spelarna är fotbollslaget Leicester, som nyligen vann Premier League, ett tydligt exempel på menar Magnus Lindwall. Att skapa synergieffekter så att ett och ett att blir mer än två är centralt för långsiktig framgång i idrottsgrupper.

– Dynamiken är inte statisk i ett lag. Den förändras ständigt och därför gäller det att vara på tårna och underhålla och jobba med de här sakerna hela tiden. Magnus menar att det finns en risk att tränare inte använder forskningsbaserad information utan istället hellre väljer att lyssna på anekdoter.

– Det gör att de inte har stabila kompasser. Då rör de sig i en prestationsmässig djungel där det är svårt att navigera och hitta rätt igen och där de lyckas ibland och misslyckas ibland utan att de vet varför. Om du lyckas kan det bero på tur och tillfälligheter, snarare än att man jobbar systematiskt efter karta och kompass, säger Magnus och fortsätter:

– Det enda man kan vara säker på med ett lag är att det kommer upp- och nergångar. Då gäller det att veta hur man hanterar detta. Om du har backup planer har du bättre chans att klara dig från att gå på grund. Det går inte att garantera sig för 100 procentig framgång, men det går att bättra på sina odds, om man har rätt verktyg och kunskap.

Beställ boken Gruppdynamik inom idrott här!

Mi lär ut konsten att tala kroppsspråk

– Att kunna läsa av människors kroppsspråk är en förmåga som delvis håller på att gå förlorad. Det tror jag beror på att vi i vår digitaliserade värld sitter sida vid sida istället för att interagera med andra. Det säger skådespelerskan Mi Ridell, som tillsammans med Lucas Bruhn (pseudonym), har skrivit boken Kroppen ljuger aldrig – konsten att tala kroppsspråk.

 

Boken, som är den första i ämnet på svenska, är enligt Mi Ridell tänkt som en uppslagsbok. Den innehåller vetenskapliga fakta, historier och mängder av tips att använda i olika situationer. Som vad du ska tänka på vid en anställningsintervju, när du minglar eller går på första dejten. Den riktar sig till en bred målgrupp, inte minst alla sorters ledare och lärare.

– Som ledare kan man inspirera andra så därför har alla som jobbar med unga nytta av att ta till sig kunskapen och sprida den vidare, säger Mi och fortsätter:

– Jag möter många unga som inte kan titta andra människor i ögonen. Men hur ska man kunna söka ett jobb om man inte kan se folk i ögonen. Att ha ögonkontakt och att titta på varandra när man talar är det viktigaste av allt. Om vi inte gör det så blir vi ett mystiskt sammansatt folk.

App för kroppsspråk
Mi Ridell har varit skådespelerska i 25 år , men har genom åren även fördjupat sig inom ämnen som filosofi, retorik, mindfulness och ledarskap. För sju år sedan fick hon en förfrågan om att föreläsa för 3 000 läkare och tandläkare och ”berätta hur de gjorde på teatern”. Föreläsningen föll väl ut.

– Jag utgick från det jag lärt mig som skådespelare, men kände att jag ville lära mer så jag gick ett antal utbildningar i Sverige. Det resulterade i att jag gjorde en app i ämnet 2010. Senare kom jag i kontakt med en svensk undercoverpolis som tyckte att jag skulle skriva en bok.

Det ledde i sin tur till att hon började utbilda sig hos en av världens mest erkända personer inom kroppsspråk, den pensionerade FBI-agenten Joe Navarro.
– Vi fick god kontakt och han var nöjd med mitt arbete och även han tyckte jag skulle skriva en bok.

Sagt och gjort och hon började bolla innehållet med den svenska polisen ”Lucas Bruhn”, som alltså är medförfattare till boken. Bruhn har i 25 år arbetat med särskilda spaningsmetoder nationellt och internationellt för svensk polis och säkerhetstjänst. Han har en examen i retorik och är utbildad kommunikatör.

Bristfällig kunskap
Idag undervisar Mi Ridell lärare, forskare, poliser och andra yrkesgrupper som möter människor. En av de saker hon ser ett särskilt behov av hos allt fler är att kunna tala inför publik.

– Den kunskapen är tyvärr bristfällig. Jag tycker att man behöver få in retoriken i skolan. I andra länder, till exempel USA, finns det på schemat sedan länge. Att kunna tala inför publik ger en konkurrensfördel i olika sammanhang. Den litteratur som finns i ämnet har hittills främst varit på engelska. Bland annat har Joe Navarros böcker översatts till många språk.

Intresset för Kroppen ljuger aldrig har redan visat sig stort. Estland är första land att köpa in den och intresse finns från Joe Navarros förlag att översätta den och ge ut den i USA.

För att locka unga läsare innehåller boken så kallade QR-koder (QuickResponse) med korta filmer.– Förhoppningen är att nå unga människor. De superkorta klippen ska göra det roligare och mer begripligt, säger Mi Ridell.

 

Läs mer och beställ boken (endast för medlemmar).

John Jouper om Mental tuffhet – fokus på uppgiften

”Mental tuffhet är din förmåga att koncentrera dig på genomförandet av en idrottsprestation oavsett vad som händer runt omkring och inom dig.” Det skriver John Jouper, i sin bok Mental tuffhet – fokus på uppgiften.

Varför titeln Mental tuffhet?
– När du är stressad, orolig och rädd presterar du sämre. Om du trots stress och rädsla kan fokusera på genomförandet av uppgiften, är du mentalt tuff.

Vad är nytt med den här boken?
– Boken handlar om acceptans och hur du utvecklar din medvetna närvaro och dina skickligheter, din MindPower. De flesta böcker redovisar faktakunskaper med referenser, men här ligger kunskapen i processen som boken lotsar läsaren igenom på ett pedagogiskt sätt. Kunskapen i processen är som konditionen: den går inte att läsa sig till utan måste tränas.

Hur då?
– Med hjälp av tekniker baserade på mindfulness, som är de senaste inom prestationspsykologin. Du övar, tränar och noterar dina erfarenheter för reflektion, insikt och acceptans. Det svåra är att acceptera sina tankar och känslor utan att bedöma värdet av dem – kan du göra det utlöses inga stress- och undvikande reaktioner och du presterar bättre.

Vad är det som skiljer det gamla inom prestationspsykologinfrån det nya?
– Den klassiska idrottspsykologin försöker hantera negativa tankar och känslor med ”kontroll och tankestopp”, vilket bland annat innebär att du behöver träna stresshantering och din koncentrationsförmåga. Den moderna prestationspsykologin jobbar i stället med MindPowerBreak, en metod som fungerar som ett kort meditationstillfälle – en medveten handling där du accepterar dina tankar och känslor, utan att värdera dem, nollställer tankevandringen för att sedan lägga all kraft och energi på genomförandet av uppgiften.


Vem kan lära sig att göra MindPowerBreak?

– Alla kan lära sig att vara mer närvarande i genomförandet av uppgiften, oavsett vilken idrott man håller på med och oavsett nivå. Det går förstås också bra att tillämpa detta inom andra områden, som till exempel studier eller arbete. De flesta kan prestera på toppen av sin förmåga utan oro och ångest, avslutar John Jouper.

Beställ boken Mental tuffhet – fokus på uppgiften här!